Invalidpension vid nedsatt arbetsförmåga

Du kan få invalidpension om din arbetsförmåga är nedsatt till följd av sjukdom eller skada i minst ett års tid. I första hand är målet ändå att du ska kunna börja arbeta igen med hjälp av rehabilitering. Om du är arbetsoförmögen under en kortare tid än ett år kan du få sjukdagpenning från FPA.

Närmare råd om invalidpension och rehabilitering och en beräkning av din pension får du från din egen arbetspensionsanstalt:
Till din egen arbetspensionsanstalt

Ska du redan söka invalidpension?
Läs anvisningarna om hur man söker och lämna in en ansökan

Invalidpension kan beviljas dig, om du har fyllt 17 år. Pensionen beviljas på viss tid som rehabiliteringsstöd, om det finns hopp om att du blir arbetsför igen. I annat fall får du invalidpension tills du uppnår den lägsta åldern då du kan få ålderspension.

Förutsättningen för full invalidpension är att din arbetsförmåga är nedsatt med minst 60 procent. Du kan få invalidpension som delpension, om din arbetsförmåga är nedsatt med minst 40 procent. Folkpension betalas inte som delinvalidpension, dvs. endast arbetspension betalas som delinvalidpension.

Graden av arbetsförmåga Tiden för vilken pensionen beviljas Pensionsförmånen
Arbetsförmågan nedsatt med minst 60 % Tills vidare Full invalidpension
Arbetsförmågan nedsatt med minst 40 % Tills vidare Delinvalidpension
Arbetsförmågan nedsatt med minst 60 % På viss tid Rehabiliteringsstöd
Arbetsförmågan nedsatt med minst 40 % På viss tid Partiellt rehabiliteringsstöd

Invalidpension kallas också sjukpension, bl.a. i folkpensionslagen.

Yrkesinriktad rehabilitering hjälper att fortsätta arbeta

När du ansöker om invalidpension, bedömer arbetspensionsanstalten vid handläggningen av ansökan om du kunde ha nytta av yrkesinriktad rehabilitering. Den försäkrar sig om att det har gjorts en vård- och rehabiliteringsplan för dig. Utgående från din utbildning och tidigare yrkesbana utreds det hurdant arbete som kan vara lämpligt för dig med hänsyn till din återstående arbetsförmåga.

Om kriterierna för yrkesinriktad rehabilitering uppfylls, får du ett förhandsbeslut om rätten till arbetspensionsrehabilitering utan separat ansökan.

Hur arbetsförmågan bedöms

Vid bedömningen av din arbetsförmåga används uppgifterna om din hälsa i B-läkarintyget och den beskrivning av hur sjukdomen påverkar ditt arbete som du själv gett i din ansökan.

När rätten till invalidpension bedöms, beaktas utöver medicinska faktorer också din förmåga att skaffa dig förvärvsinkomster genom sådant tillgängligt arbete som du rimligen bedöms klara av. Då beaktas bl.a. din utbildning, din tidigare verksamhet, din ålder, din bosättningsort och din arbetserfarenhet.

Om du har fyllt 60 eller arbetar inom den offentliga sektorn, bedöms arbetsförmågan enligt lindrigare villkor. Då bedöms den endast i förhållande till ditt eget arbete och kraven i det.

Invalidpensionens storlek

Invalidpensionen och rehabiliteringsstödet är lika stora. Delinvalidpension och partiellt rehabiliteringsstöd är hälften av full invalidpension.

Invalidpensionen består av

  • den pension som du hade tjänat in innan du blev arbetsoförmögen
  • pensionsdelen för återstående tid, dvs. den pension som du enligt din stabiliserade inkomstnivå skulle tjäna in om du kunde arbeta till den lägsta pensionsåldern.

Du kan kontrollera din intjänade pension i arbetspensionsutdraget.

Kontrollera arbetspensionsutdraget

Pensionsdelen för återstående tid har som syfte att ersätta de arbetsinkomster som uteblir på grund av arbetsoförmågan före ålderspensionen. För unga invalidpensionstagare utgör pensionen för återstående tid ofta en betydande del av pensionen.

Du har rätt till pensionsdelen för återstående tid, om dina arbetsinkomster under de tio sista kalenderåren före det år då du blev arbetsoförmögen har sammanlagt uppgått till minst 18 862,62 euro (2022 års nivå).

Av inkomsten för återstående tid tillväxer pension med 1,5 procent om året från ingången av det år då du blivit arbetsoförmögen tills du uppnår din lägsta pensionsålder.

Utöver arbetspensionen kan du få sjukpension som folkpension från FPA, om din arbetspension blir liten.

Du är född 15.6.1959 och blir sjuk 2022. Till slutet av år 2021 har du tjänat in 1 600 e/mån i pension. Den intjänade pensionen omräknas med den livslängdskoefficient som har fastställts för personer födda år 1959 (0,94984).

1 600 e/mån x 0,94984 = 1 519,74 e/mån

Före invalidpensionen var din stabiliserade arbetsinkomst 3000 e/mån. Den återstående tiden räknas från början av år 2022 till din lägsta pensionsålder (64 år 3 mån), sammanlagt 21 månader.

3 000 e/mån x 21 x 1,5 % / 12 = 78,75 e/mån.

Din invalidpension är sammanlagt 1 519,74 e/mån + 78,75 e/mån = 1 598,49 e/mån.

Engångsförhöjning för 24–55-åringar

Invalidpensionen höjs med en engångsförhöjning för personer i åldern 24–55 år, när pensionen har betalats ut i fem år utan avbrott. Förhöjningen är bestående. Den är desto större ju yngre pensionstagaren varit vid arbetsoförmögenhetens inträde.

Syftet med engångsförhöjningen är att förbättra i synnerhet unga människors invalidpensioner.

Invalidpension ändras till ålderspension

Din invalidpension ändras automatiskt till ålderspension

  • när du uppnår den lägsta pensionsåldern för din åldersgrupp, om du har blivit arbetsoförmögen efter år 2016
  • när du fyller 63, om du har blivit arbetsoförmögen åren 2006–2016
  • när du fyller 65, om du har blivit arbetsoförmögen före år 2006.

Om du arbetar medan du får pension tjänar du in ny pension för det arbetet. Utbetalningen av den nya pensionen börjar när din invalidpension ändras till ålderspension. Du måste ansöka separat om den nya pensionen som du tjänat in.

Om du får sjukpension från FPA, ändras den automatiskt till ålderspension när du fyller 65 år.

Om du vill ta reda på om du har rätt till delinvalidpension eller partiellt rehabiliteringsstöd, kan du be om ett förhandsbeslut om delinvalidpension. Det kan du göra till exempel om du är i arbetslivet, men har en nedsatt arbetsförmåga och din arbetsgivare skulle kunna ge dig deltidsarbete.

När du har fått ett jakande beslut har du nio månader på dig att bestämma dig och avtala med din arbetsgivare om möjligheten att börja jobba deltid.

Du kan få delinvalidpension även om du inte har ett deltidsarbete. Om du är arbetslös, kan du anmäla dig som arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån och få arbetslöshetsdagpenning utöver pensionen. Arbetslöshetsdagpenningen minskas med delinvalidpensionens belopp.

Om du överväger att börja arbeta som företagare eller anställd, kan du kontakta din arbetspensionsanstalt för att ta reda på hur mycket du får förtjäna.

Om du får full invalidpension kan du förtjäna högst 40 procent av den inkomst du hade före pensioneringen utan att pensionen påverkas. Om du får delinvalidpension är gränsen 60 %. Du får ändå alltid förtjäna 855,48 euro i månaden, även om din personliga inkomstgräns är lägre.

Pensionen kan också avbrytas för den tid en arbetsperiod pågår eller full pension kan ändras till delpension, om arbetsinkomsten överstiger gränsen. Avbrottet ska vara minst tre månader och högst två år långt.

Det finns lagstadgade försäkringar som gäller vid olycksfall och yrkessjukdomar, såsom olycksfallsförsäkringen och trafikförsäkringen. Ersättningar som betalas enligt dem är primära i förhållande till invalidpensionen.

Försäkringsersättningarna är ofta större än invalidpensionen, och därför händer det att ingen pension betalas ut. Det är ändå viktigt att ansöka om pensionen av följande skäl:

  • Om du återhämtar dig och kan börja arbeta igen, tjänar du också in pension för den tid då du fick invalidpension. Det betyder att din framtida ålderspension blir bättre.
  • Om försäkringsersättningen minskar senare, kan det hända att en del av invalidpensionen betalas ut.

Om du har arbetat utomlands kan du ha rätt till invalidpension också därifrån.

Du får råd om hur du ansöker om pension från utlandet och hjälp med att ta reda på kontaktuppgifter från Pensionsskyddscentralen, tfn 029 411 2110.

Läs mer om hur du ansöker om pension från utlandet