I arbetspensionerna används två index: arbetspensionsindexet och lönekoefficienten.
- Med arbetspensionsindex justeras löpande pensioner alltid i början av januari.
- Med lönekoefficienten säkerställs att den intjänade pensionen bibehåller sitt värde. Lönekoefficienten används när en person ska gå i pension.
Indexjusteringens storlek påverkas av förändringen av konsumentprisindex och förtjänstnivåindex, som Statistikcentralen beräknar. Både arbetspensionsindexets och lönekoefficientens storlek beror på hur mycket pris- och inkomstnivån har ändrats under året innan.
Arbetspensionsindex påverkas till 80 procent av förändringen i prisnivån och till 20 procent av förändringen i löntagarnas inkomstnivå. Ju mera priserna har stigit, desto större är arbetspensionsindexets inverkan på den löpande pensionens belopp.
I lönekoefficienten har prisnivåförändringen 20 procents inverkan och förändringen av löntagarnas inkomstnivå 80 procents inverkan, dvs. tvärtom än i arbetspensionsindex.
Pensionsindex åren 2022 och 2023
| 2022 | 2023 | |
| Arbetspensionsindex | 2691 | 2874 (förändring 6,8 %) |
| Lönekoefficient | 1,501 | 1,558 (förändring 3,8 %) |
Arbetspensionsindex inverkar på den löpande arbetspensionen
Med arbetspensionsindex (det s.k. brutna indexet) justeras de löpande arbetspensionerna varje år i början av januari. Justeringen görs automatiskt, dvs. man behöver inte ansöka om den. Syftet med arbetspensionsindex är att löpande pensioner bevarar sin köpkraft. Arbetspensionsindexet skyddar alltså pensionen mot stigande priser.
Med arbetspensionsindexet justeras alla arbetspensioner. Justeringen berör alltså alla arbetspensioner, dvs. ålderspensionen, den partiella ålderspensionen, invalidpensionen och rehabiliteringsstödet, familjepensionen (efterlevande- och barnpensionen), arbetslivspensionen och rehabiliteringspenningen för yrkesinriktad rehabilitering.
En pension justeras för första gången med arbetspensionsindex i januari efter det kalenderår då pensionen börjat. Om du t.ex. går i pension år 2023, justeras din pension för första gången med arbetspensionsindex i januari 2024.
Pensionens belopp justeras vid årsskiftet enligt följande beräkningsformel: Gammal pension x nytt arbetspensionsindex / gammalt arbetspensionsindex = pensionens nya belopp.
År 2022 är personens pension 1600 euro i månaden. Pensionen justeras vid årsskiftet 2022-2023 till 2023 års nivå genom att multiplicera 2022 års pension med 2023 års arbetspensionsindex och dividera det med arbetspensionsindexet från året innan (2022):
1600 x 2874 / 2691 = 1708,81 euro/mån.
Lönekoefficienten säkrar att den pension man tjänat in under tiden i arbetslivet bibehåller sitt värde
Syftet med lönekoefficienten är att den intjänade pensionen bevarar sitt värde. När du går i pension uppräknas lönerna och arbetsinkomsterna som du haft under din yrkesbana med lönekoefficienten till nivån för det år då pensionen börjar.
Varje års inkomster räknas alltså upp med lönekoefficienten så mycket som lönekoefficientens värde har förändrats från det år du fått inkomsten till det år då pensionen börjar. På det sättet anges inkomster från olika år enligt samma nivå, dvs. nivån under det år då pensionen börjar.
När inkomsterna har uppräknats med lönekoefficienten till nivån för det år då pensionen börjar, uträknas pensionen utgående från dessa uppräknade inkomster.
På arbetspensionsutdraget anges pensionens belopp enligt nivån vid den tidpunkt då arbetspensionsutdraget ges. Det betyder att den intjänade pensionen under varje år har justerats med lönekoefficienten på arbetspensionsutdraget.
En person som är född år 1959 arbetade år 2005 och hade arbetsinkomster på 36 000 euro/år. Han går i ålderspension år 2023 efter att ha uppnått den lägsta åldern för ålderspension för sin årskull.
Årsinkomsten 36 000 euro uppräknas med lönekoefficienten till nivån för det år då personen går i pension, dvs. år 2023, genom att multiplicera inkomsterna med 2023 års lönekoefficient och sedan dividera med 2005 års lönekoefficient: 36 000 x 1,558/1,028 = 54 560,31 e.
När pensionen räknas ut görs det först ett avdrag för arbetstagarens arbetspensionsavgift från arbetsinkomsten under åren 1996–2016. År 2005 var arbetstagarens arbetspensionsavgift 4,6 procent. Avdraget som motsvarar arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift görs enligt följande: 54 560,31 – (54 560,31 x 0,046) = 52 050,54 e.
Pensionen tillväxer årligen med 1,5 procent av årsinkomsten: 52 050,54 x 0,015 / 12 mån = 65,06 e/mån.
Den intjänade pensionen multipliceras med livslängdskoefficienten för årskullen i fråga (födda 1959): 65,06 x 0,94984 = 61,80 e/mån.
Pensionstillväxten för arbetsinkomsterna år 2005 är 61,80 e/mån enligt 2023 års nivå.
Hur påverkas pensionens storlek av den tidpunkt då man går i pension?
I allmänhet spelar indexutvecklingen ingen nämnvärd roll för vid vilken tidpunkt det lönar sig att börja ta ut pensionen. Pensioneringstidpunkten kan emellertid ha en inverkan på pensionens storlek om lönekoefficienten och arbetspensionsindexet har utvecklats betydligt olika. Frågan kan i synnerhet beröra dem som planerar att gå i pension kring årsskiftet.
Om lönekoefficienten ökar mer än arbetspensionsindexet ökar det nyttan av att skjuta upp pensioneringen över årsskiftet. Om däremot arbetspensionsindexet ger en större höjning än lönekoefficienten kan det vara förmånligare att gå i pension före årsskiftet.
Det är ändå bra att minnas att pensionen i regel ökar mera om man fortsätter arbeta och skjuter upp pensionen än bara genom indexhöjningen.
Folkpensionsanstalten justerar de löpande folkpensionerna årligen i januari enligt ändringen av folkpensionsindex. Tack vare indexbindningen bibehålls folkpensionens köpkraft i förhållande till förändringen av prisnivån. Utöver indexjusteringar har folkpensionerna då och då justerats med nivåhöjningar som riksdagen fattat beslut om.