Pengarna för utbetalning av pensioner samlas huvudsakligen in genom arbetspensionsavgifterna för varje år. Avgifterna betalas av arbetsgivarna, arbetstagarna och företagarna. På det sättet finansierar den generation som arbetar idag pensionerna till dem som nu är pensionerade.
Arbetsgivaren och arbetstagaren betalar var sin del av arbetspensionsavgiften. Arbetsgivaren tar ut arbetstagarens andel från din lön och betalar in hela avgiften till den arbetspensionsanstalt som arbetsgivaren valt. Om du är företagare, väljer du arbetspensionsanstalt och betalar avgiften själv.
En del av de årligen insamlade arbetpensionsavgifterna fonderas. De läggs undan för att det också i framtiden ska finnas tillräckligt med pengar till pensioner. Arbetspensionsanstalterna sköter fonderingen.
Fonderna behöver ökas, eftersom pensionsutgiften också ökar
Arbetspensionsanstalterna placerar de fonderade andelarna av arbetspensionsavgifterna så säkert och effektivt som möjligt. Placeringarna ska inte bara bevara sitt värde, utan de ska också avkasta så bra som möjligt.
Varje år betalas en del av pensionerna med avkastning från pensionsfonderna. Eftersom vi lever allt längre, finns det hela tiden mera pensionärer i förhållande till dem som förvärvsarbetar. Ju bättre avkastning placeringarna ger, desto mindre behov finns det att höja arbetspensionsavgifterna.
Pengarna i pensionsfonderna får inte användas till annat än till att betala ut pensioner.
År 2024 betalades 36,2 miljarder euro ut i arbetspensioner. I arbetspensionsavgifter samlades det in sammanlagt 27,5 miljarder euro.
Se Pensionsskyddscentralens statistik över finansieringen av arbetspensionerna
Skulle ett pensionstak inte hjälpa till att säkra en tillräcklig finansiering?
I offentligheten föreslås det då och då att man skulle införa pensionstak som ett medel att säkra tillräckliga pensioner.
Vad är ett pensionstak?
- Pensionstak kallas en gräns i form av ett eurobelopp som skär bort en viss del av den pension som en person redan tjänat in.
- Pensionslönetak betyder i sin tur att en viss andel av en persons pensionsgrundande inkomst utelämnas. Det innebär t.ex. att man tjänar in pension endast för en del av lönen.
Tanken på ett pensionstak står i strid med att pensionen omfattas av egendomsskyddet enligt Finlands grundlag. I Finland är det därför ändamålsenligast att bedöma hur ett pensionslönetak skulle påverka arbetspensionssystemet.
Om det införs ett pensionslönetak måste man beakta att arbetspensionen är en försäkring. Enligt försäkringsprincipen skulle pensionslönetaket samtidigt vara ett avgiftstak. Det skulle inte vara möjligt att ta ut avgifter för den del av lönen eller inkomsterna som inte skulle ge pensionstillväxt.
Följderna av ett pensionslönetak:
- Införande av ett pensionslönetak skulle omedelbart leda till att det flyter in mindre pengar i pensionsavgifter och således skapa ett tryck att höja pensionsavgiften.
- Pensionsavgiften skulle behöva höjas för att det skulle vara möjligt att betala de redan intjänade pensionerna såsom utlovat.
- Allas pensionsavgift skulle stiga. Det gäller även dem vilkas inkomster inte skulle uppnå pensionslönetaket (i praktiken låg- och medelinkomsttagare).
- Det skulle ta årtionden att få finansieringen i balans igen.
Läs om Pensionsskyddscentralens jämförelser av pensionstak internationellt